"Ta inte livet för seriöst. Du kommer ändå aldrig ur det levande."

Har på senaste tiden haft lätt att gräva ner mig i oro och problem. Jag har tagit minsta lilla sak så allvarligt. Men, jag menar. Varför inte påminna sig själv om att livet är alldeles för kort för att ägna tid åt det negativa? När jag påminner mig om det, då blir jag ofta mycket mer tacksam för det lilla och kan njuta mer av att faktiskt leva.

Kom hem till en tyst lägenhet. Virade in mig i ett täcke. Nu sitter jag på en stol med fötterna ut genom fönstret och datorn i mitt knä. Jag börjar tänka på Frida, en tjej som jag gick i samma klass som och bodde tillsammans med i Värmland. Har aldrig träffat en människa som är så kär i Paris som hon. Hon sitter vid fönstret med ett glas vin och röker cigaretter. Och beskriver hur romantiskt Paris är och hur vackra fransmän är, men ändå hur jobbigt det kan vara att vara tillsammans med en.

Det är en rätt så skön känsla att sitta såhär. Helt själv. Tänka. Lyssna hur människor går förbi och pratar. Vem vet vart de har varit? På väg hem efter en middag hos bekanta? Eller bara en sån där sen promenad med sin väninna, mamma eller partner? Vem vet. Alla är vi på väg någonstans hela livet. Ständigt i rörelse.

Västkusten.

Det där ordet perfektion.

Vad är perfektion, och varför eftersträvar vi den? Perfekt. Smaka på det ordet. 

Hur får det dig att känna? Är det positivt eller negativt laddat? Blir du taggad, stressad eller ledsen?

Jag tillhör dem som lagt stor del i mitt liv på en jakt efter perfektion. En ständig strävan efter att alltid vara perfekt. Att bli bättre, göra bättre och alltid prestera på topp. Vara den som andra vill att jag ska vara. Min pappa har alltid pratat med mig som om det var självklarhet att jag skulle ha toppbetyg, men han hade aldrig ett svar på varför. Jag var tvungen att prestera för att vara någon och allting hängde ihop med mina resultat, där toppresultat räknades. Det skapade ingen känsla av vad jag kan, utan tvärtom. Mitt självförtroende stärktes inte, utan tvärtom. Det blev ständigt en rädsla för att misslyckas. Den perfekta musiken har inga toner och det perfekta spelet är obefintligt. Eftersom vi inte bara inser det, så är hela livet en enda jakt på perfektion, där vi under hela jakten glömmer bort det kanske viktigaste. Att se ögonblicket, att hitta nuet och att fullkomligt skita i resten. Man måste lära sig att inte oroa sig för framtiden och inte heller tänka tillbaka på det förflutna.

Om alkohol och varför jag väljer att avstå.

För drygt 1 år sedan bestämde jag mig för att sluta dricka alkohol. Här har ni ett inlägg, där Jennifer Stroud beskriver
hennes liv som nykterist så fruktansvärt klockrent. Kan inte säga det bättre själv. Läs igenom detta. Ta in, studera och tänk efter.

Folk blir ofta förvånade när jag berättar att jag är nykterist. För precis som det finns förutfattade meningar om kvinnor och män, svarta och muslimer, så finns det även stereotyper gällande nykterister. De är tråkiga och grå, tysta och utan vänner. Eller så är de militanta och häller ut folks öl på fester. Jag är ingen av dem. Jag är en socialt kompetent, glad och vettig person. Som skrattar högt och har många vänner. Jag kan gå på fester, till pubar och klubbar, dansa i flera timmar och ha precis lika roligt som alla andra. Utan att dricka en droppe alkohol. Jag går emot normen, och det förvirrar folk. 

Med häpnad så frågar de varför? Och jag har så många svar att jag alltid inte riktigt vet vad jag ska svara. Min kropp mår tusen gånger bättre av att inte dricka, den behöver inte slösa massor av energi på att bryta ner gifter och jag slipper huvudvärken dagen efter. Dessutom klarar jag mig väldigt bra utan, jag behöver inte förändra min verklighet med droger för att njuta av livet och för att ha roligt. Jag skrattar ju tills jag trillar ihop i en hög ändå.

Men, du kan ju dricka ett glas? Det skadar väl inte? 

Och då kommer vi till den största anledningen till varför jag avstår. Den som upprör (ja, faktiskt) mest, den som jag sällan pratar om med folk på fester för att de genast hamnar i försvarsställning, och med arg röst känner att de måste berätta för mig att en visst kan dricka ett glas utan att vara alkoholist. Att det är deras val, att jag inte ska komma och berätta för dem vad de ska och inte ska göra (eh...?).

Men såhär ligger det till; jag dricker inte på grund av principskäl. Precis som att det finns väldigt många som är vegetarianer för att de tycker att köttätandet är oetiskt mot djuren och miljön, så är jag nykterist för att jag spyr på hela alhokolindustrin och normen som säger att vi måste förgifta vår kropp för att vara ”normala” och för att kunna skaffa vänner. Dessutom visar forskning med placebo och blindtester att våra förväntningar på alkoholen och dess effekt bidrar mer till berusningen än alkoholen i sig, och vad ska jag med alkohol till då?

I 8 av 10 misshandelsfall finns alkohol med i bilden, och cirka 13 000 bilresor med en rattfull förare görs varje dag. Vart femte barn mår dåligt för att deras föräldrar dricker, och varannan person känner någon som har problem med alkohol. Uppskattningsvis har en miljon människor i Sverige farligt högt alkoholintag, vilket blir en tiondel av vår befolkning. Och allt detta i ett land som jämfört med resten av världen har en väldigt restriktiv alkoholpolitik, och därför förhållandevis låg alkoholkonsumtion. Och nej, alla har inte problem med alkohol, majoriteten ”kan hantera det”. Men vad händer med de som inte kan det? Vad händer med personerna i deras närhet? Vårt samhälle idag fungerar som så att varje gång vi firar, när vi vill ”unna oss något extra”, så plockas alkoholen fram. Den är en symbol för framgång och socialt umgänge, och det oroar mig.

Det är ett fritt val. Vi är individer som ska få fatta beslut över vårt egna liv och vår egna kropp. Den rätten frånsäger jag ingen, aldrig. Men, handen på hjärtat, hur många femton-, sexton-, sjuttonåringar (eller t om vuxna) känner sig tvungna att dricka alkohol på fester för att passa in? Hur många känner sig utanför om de väljer att inte dricka? Hur många har inte fått höra ”men kom igeeen, klart att du ska ha ett glas!” om de avstår. Man måste vara jäkligt stark för att kunna stå emot något som är så hårt inrutat i samhället, ha skinn på näsan och tro på sig själv som individ. Så blir alkoholkonsumtionen verkligen ett medvetet val då? 

Det är därför jag är nykterist. Jag vill visa att man kan vara rolig, smart, kreativ och cool utan att röra en droppe alkohol. Precis som att jag vill gå emot kvinnoförtrycket genom att vara stark och framgångsrik trots att jag är kvinna, så känner jag mig också manad över att erbjuda ett alternativ till alkoholkulturen som kräver att vi dricker för att vara sociala personer. För att visa att det är inte alkoholen i sig som gör dig till en person som kan ha kul, utan situationen som skapas omkring den.'' -

En helt vanlig tiominutare i mitt huvud.

Det här med att öka kunskapen om sig själv, vad är det? En resa enligt mig. En resa där vi arbetar med att våga ta tag i de möjligheter vi har omkring oss och då behöver vi samtidigt öka kunskapen om hur vi fungerar. Vi behöver förstå hur vår personlighet tog form, hur präglingen gick till, hur det som vi känner är positivt och negativt inom oss uppstod. Vi kan öka kunskapen om hur våra låsningar fungerar och hur vi bryter upp dem. Vi behöver förstå hur vi bär oss åt för att stanna kvar i det negativa och hindrade mönster för att veta hur vi ska kunna släppa dem. Vi behöver lära oss att sortera våra upplevelser så att vi ser vad som har med oss själva att göra och vad som är andras reaktioner.

Att öka medvetenheten om hur vi med tankens hjälp styr oss själva mot eller från utveckling är ett spännande perspektiv som öppnar möjligheter. Det är en kunskap som tar tid att utveckla. Att medvetet börja arbeta med min egen utveckling är att starta en resa. Den kommer att ta tid och behöver en blandning av lek och allvar för att vara givande. Det krävs att jag ger mig själv tillåtelse att ta hand om mig själv när det behövs och att sätta fart när det gäller att hoppa på tåget. Det är en resa som går över platåer där jag har tid, lugn och ro att begrunda allt jag såg på bergstopparna och i dalarna. En resa jag kan unna mig att njuta av länge. Jag behöver inte stressa. Ibland kan jag avbryta resan för att närmare studera någon plats som lockar mig. När jag reser kommer jag upptäcka att mycket av det jag trott och hört är andra människors upplevelser – inte mina. Och allt eftersom resan fortgår, ökar min självkänsla. Jag tänker, reflekterar, känner, gillar och ogillar, njuter och drar slutsatser – allt i den takt som passar mig.

Varanasi, India. One of the most beautiful places on earth.
 

"Det gäller därför att stanna upp och ta tid att känna efter och
tänka till, för att kunna hitta rätt och komma framåt."

Som ung människa har du livet framför dig och du ställs inför viktiga frågor och val. Föräldrar och andra har kanske förväntningar på dig och din framtid. Det finns också en bild i media om hur en ”lyckad” människa är. Denna bild kan göra att vi tror att vi behöver prestera hela tiden och vara snygga, starka, smarta, populära, rika, duktiga och perfekta för att lyckas och passa in. Men att försöka leva upp till andras förväntningar och samhällets krav och ideal kan istället skapa en stress och press som hindrar oss från att komma framåt. Visst kan det vara bra att lyssna på vad andra tycker. Men genom att anpassa dig för mycket är det lätt att tappa fokus på vad du själv egentligen vill.  Hur ska egentligen någon annan än du kunna veta vad som är bra och rätt för just dig? Och vad är viktigare än att satsa på det du själv vill, tycker är roligt och mår bra av? Vi lever också i ett samhälle präglat av ett snabbt tempo och en enorm mängd av olika valmöjligheter och intryck. Det är som ett ständigt tryck som det är lätt att dras med i. Det gäller därför att stanna upp och ta tid att känna efter och tänka till, för att kunna hitta rätt och komma framåt. Genom att fokusera på och göra det du tycker är roligt och som är viktigt för dig får du motivation och kraft att komma framåt. Vad är drömmar och vad innebär det att följa dem? Kanske att hitta ett arbete, ta körkort, träffa en pojk- eller flickvän, komma in på en viss utbildning eller ha ett visst yrke, starta eget företag,  resa, lära sig något du är intresserad av osv. Huvudsaken är att det är något som du själv trivs med, tycker är roligt och som är viktigt för just dig. Då har du större chans att lyckas och kan samtidigt trivas på vägen. Att följa dina drömmar handlar inte om att bli lycklig någon gång i framtiden, utan att följa det som gör dig glad här och nu.